När det som funkade förut inte gör det längre

Jag visste att mitt skrivuppehåll inte bara berodde på tidsbrist. Det gör det sällan. Det handlade snarare om att hjärnan försökte säga mig något, innan jag fortsatte vidare i samma anda. Nämligen att det jag skrivit hittills inte fungerade.

Jag har gjort den klassiska missen att börja skriva på den här i samma ton och stil som mitt senaste manus. Var tydligen så inkörd på den nu att jag fortsatte på samma sätt av bara farten. Grejen är att det här är en helt annan slags berättelse, och karaktären en helt annan, det funkade inte så värst bra. Och det tog några dagar att inse detta. 

Jag vet inte hur de stora författarna gör, och nu tar jag av förklarliga skäl inte med de som skriver serier i beräkningarna. Där måste det ju vara lika. Men de andra (få?) som inte skriver serier, hur gör de? Har de en slags mall när det gäller stil, ton och röst som de kör i varenda bok eller låter de berättelsen diktera villkoren? Om jag ska ta det enda exemplet jag kommer på, Alex Marwood, så vill jag minnas att onda flickor hade en ton och ett språk som fick mig att dras in, medan granne med döden uttråkade mig efter bara några kapitel. Den mörkaste hemligheten har jag ännu inte läst ut, men den är väl kanske som ett mellanting då. Dock verkar de tre vara ganska olika ur skrivteknisk synpunkt. Det ska bli sjukt intressant att se hur Paula Hawkins nya är skriven.

Men, man är väl inte sämre än att man kan göra om och göra rätt. När allt kommer omkring är det ju iaf bättre att inse detta nu, än när jag skrivit klart hela manuset! Så nu börjar jag om igen, för andra gången. Om det blir lite tyst här ett slag vet ni varför. 😉 15k har förpassats till det runda arkivet. 

Advertisements

28 thoughts on “När det som funkade förut inte gör det längre

  1. Eva-Lisa

    Synd att tvingas börja om 😦
    Jag brukar känna in karaktärerna och anpassa tonen efter hur jag föreställer mig att de låter när de pratar. Vet inte om det hjälper så mycket, men jag lyssnar ett tag på deras röster, innan jag börjar skriva. Typ så 🙂

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Ja detvar nog den biten jag negligerade i planeringen av denna. Jag var för ivrig att komma igång och trodde det skulle sköta sig själv när jag väl började skriva 🙂

      Liked by 1 person

      Svara
  2. Marie: Mitt skrivliv

    Men åh vad modigt! Att inse att det inte funkar och våga börja om är riktigt imponerande. Hoppas du hittar den rätta tonen snart.
    Jag har nyss läst Belinda Bauers ”Livet & dödens villkor” och ”Mörk jord”. Där upplevde jag tonen/språket väldigt olika, i den förstnämnda medryckande och piggt, i den andra (den prisade debuten) gick allt mer i moll. Fast ämnet i båda var ond bråd död och tonen hade kunnat vara lika, så var den inte det. Väldigt intressant, tyckte jag, och jag vet vilken ton jag föredrar.

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Tack! Ja, vill jag att detta ska bli bra kan jag nog inte nöja mig med att bara skriva det, så att säga. Min känsla säger att den här berättelsen kräver ett lite annat berättargrepp för att fungera. 🙂 Jag är inte rädd att skriva om, bara det blir som jag vill ha det. Jag vet att många personer jag stött på i författargrupper tex verkar tycka att det är något heligt över deras egna ord så som de först kommer ut, och ogärna vill ändra på dem, men jag ser det inte på det viset. Det finns alltid flera sätt att berätta en historia, bra och dåliga, och jag försöker helt enkelt hitta det som passar bäst. Det kräver en del trial and error, och det har blivit en naturlig del av processen för mig. 🙂
      Belinda Bauer är en för mig ännu outforskad författare, men jag ska gärna läsa något av henne en dag. Jag gillade tex väldigt mycket tonen i KPT, jag vet inte vad det var, men hela språket var liksom både deprimerande och hypnotiskt, för mig iaf. När jag en gång hade börjat läsa (i bokhandeln) kunde jag inte gå hem utan att ta boken med mig 🙂 Och även i boken föredrog jag Rachels röst framför de andra två som var mer beiga.

      Liked by 1 person

      Svara
      1. Marie: Mitt skrivliv

        Det känns som en vettig inställning, att orden inte är heliga alltså. Jag tror få av oss är sådana genier att det första som kommer ur oss måste sparas 😄 Jag kastade 80% av det jag hade skrivit i manuset jag nu skrivit om, saknar inget av det. Men då hade jag några års distans också, för mig var nog det avgörande.
        Ja det blir kul att läsa Paula Hawkins nästa bok, ett riktigt gott betyg att du var tvungen att ta med boken hem efter lite tjuvläsning i butiken 👍🏻
        Livet & dödens villkor av Bauer är definitivt läsvärd, är inte lika imponerad av Mörk jord. En annan ny favorit för min del är Sharon Bolton, läser Livrädd just nu.

        Liked by 1 person

      2. Katarina Inläggets författare

        Eller hur? Tror inte ens de kända författarna är det faktiskt. De redigerar nog skiten ur sina manus, precis som alla andra 🙂 Det var starkt gjort, det krävs en hel del för att skrota så mycket man skrivit. Men man utvecklas också enormt mycket av det. Och precis, med lite distans blir det kanske inte lika smärtsamt. Jag har bara läst en bok av bolton men den var bra, fast ganska seg början/första halva. Jag pressade mig igenom den bara för att jag hade en aning om att den skulle bli bra senare.

        Liked by 1 person

      3. Marie: Mitt skrivliv

        Vilken bok av Bolton är det du läst? Jag började med Daisy i kedjor, men gillade Små svarta lögner – som jag läste sedan – bättre. Och Livrädd började med mer tempo, så den kan bli en favorit 👍🏻
        Jag tänker så här, att få ihop en historia kan nästan vem som helst, men det är i redigeringsfasen de flesta viker ner sig, jag är definitivt skyldig till det med hela tre manus sedan jag började skriva. Så målet med denna omskrivning är att lära mig behärska redigeringen till fullo. I går fick jag lite feedback, har bl.a. varit osäker på perspektiv och val av tempus, och blev som nykär i mitt manus. Det är SÅ kul att se och få bekräftat att det blir bättre, även om jag har mycket jobb kvar.
        Har du något redigeringstips du kan dela med dig av?

        Liked by 1 person

      4. Katarina Inläggets författare

        Det är små svarta lögner. Började på en annan, som jag nu inte minns vad den heter, men fastnade inte. Är inte i någon bra läsperiod just nu, tyvärr.
        Ja, det är nog sant, att det där med att jobba med ett manus tills det är färdigt för utgivning är där många brister, och nöjer sig med att ha skrivit det. Det kanske är samma personer som tycker att de ska få betalt för det faktum att de skriver 😉 Istället för resultatet.
        Det är en sund och bra inställning tycker jag. :)Redigering är väldigt lärorikt och ger en uppfattning om hur mycket arbete det egentligen är att skriva en bok.
        Härligt med feedback!
        Oj, redigeringstips? Hm, det är nog dels att börja med de stora byggstenarna först för att sedan arbeta sig ner på detaljnivå, och dels att åtgärda en sak åt gången, dvs inte försöka göra allt i en och samma vända. De flyter liksom lite in i varandra. 🙂

        Liked by 1 person

      5. Marie: Mitt skrivliv

        Tack för bra tips! Jag är överallt i manuset nu, och emellanåt försöker jag fokusera ner på en tråd. Men mitt minne är lite av ett problem, därför har jag känslan av att jag måste göra allt direkt (!) jag kommer på det, annars glömmer jag. Och skriver jag upp blir jag stressad av det, haha. Däremot är språket lämnat där hän, det tänkte jag slipa på när jag är nöjd med historien och de ologiska hoppen etc är raderade. Jag ojobbar ju, pillar lite, men utan tidsbegränsning eller mål MÅL. Så det får ta den tid det tar och bli som det blir just nu. Håller på att gå igenom efter min egen genomläsning, sedan ska jag byta tempus på huvudstoryn och flytta in huvudpersonen i första person. Liiiite pill med det, men det kommer vara värt det.
        Men du skojar?! Finns det de som vill ha betalt för skrivandet i sig..? Ja, det kanske kunde kännas rimligt, om vi inte befann oss i en marknadsekonomi utan någon slags ”living the dream”-ekonomi. Det fina med skrivandet är ju att det inte går att bli arg på andra för att man inte blir antagen eller inte säljer, man har ju stora möjligheter att påverka sina egna chanser. Annars kanske man ska köpa sig en Trisslott istället, om verkligheten inte faller i smaken 😀

        Liked by 1 person

      6. Katarina Inläggets författare

        Oj, då, det låter knepigt! 😀 Jag du märker nog vad som funkar och inte, det brukar man ju göra efter ett tag, och alla sätt är bra så länge man får jobbet gjort. Oj då, både tempus och jagform! 😮 Det blir ju mer eller mindre som att skriva om hela manuset. Då förstår jag att du har att göra.
        Ja, man kan ju lätt tro det iaf, om man lyssnar på hur en del resonerar i olika författarforum. 😀

        Liked by 1 person

  3. Carola

    Det undermedvetna är bra på att prata genom magen (magkänslan). Det svåra är att lyssna 🙂 När man väl gör det så är det ofta glasklart vad som är fel och vad som behöver göras. Jag sitter i ungefär samma läge just nu men inte om tonen utan om en ändring i manusets premiss, protagonistens och antagonistens agendor. Vet inte om jag orkar ha modet att börja om från början. För min del så är det mer detaljer det handlar om. I ditt fall imponeras jag av din drivkraft 🙂 Men ska det bli bra så krävs det hårt arbete.

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Ja tänk att det ska vara så svårt att känna igen den där magkänslan. För precis, när man väl identifierar den så är det ju så uppenbart.
      Jobbigt läge. Du får se det som att det är tur att du inte redan gett ut den första delen innan du kom på det 🙂 Du har ju fortfarande möjligheten att ändra, och bara du får smälta det litegrann kommer du säkert veta vad och hur och om det ska göras 🙂 heja heja! 🙂

      Liked by 1 person

      Svara
      1. Carola

        Ha ha, det är många gånger jag är tacksam för att första delen inte är utgiven 😀 Oj vad mycket jag har ändrat och lagt till efter vägen 🙂

        Gilla

  4. Annika

    Inspireras av ditt mod att börja om! Har varit där, men i stället skrivit om och skrivit om i absurdum innan jag helt börjat om. Mycket tidsödande sätt att komma till insikt. Antar att det handlar om att lita på magkänslan.
    Jag kan bli lite uttråkad när en författare använder samma ton genom en hel serie. Tror det är därför jag uppskattar tex Amanda Hellbergs böcker, där tonen varierar en del, och även spelplats och sub-genre, utan att seriekänslan egentligen förtas. En konst jag hoppas behärska en dag 🙂
    Vilken fin arbetsplats du har, blir helt lycklig av att se allt det gröna 🙂

    Gilla

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Tja, det behöver inte kosta på så mycket.Jag är sällan så fäst vid mina egna ord i det här skedet. Alltid redo att byta ut dem om de inte funkar. Det är nog värre när jag redigerat några månader. Att stryka då känns mer. 🙂

      Gilla

      Svara
  5. Eva Karlsson

    Hej Katarina! Nu har jag läst Eva-Lisas nya spänningsroman med stor behållning och vill gärna beställa ett signerat ex av din nya om det går. Men jag hittar ingen mejladress till dig här på din blogg.

    Liked by 1 person

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s