Ofrivillig skrivpaus

Hallå igen

Efter alldeles för många dagars ofrivillig (och oplanerad) skrivpaus pga jobbet som TYVÄRR måste komma i första hand ibland iaf, så har jag äntligen fått skriva lite igen. Så härligt! Nu hoppas jag att det inte ska behöva bli fler dagar av 0 skrivande på ett tag iaf.

Jag väntar fortfarande på min bok, det känns som om det gått alldeles för länge redan så jag kikade när det var, och det är bara nio dagar sedan den gick till tryck! Så det lär tyvärr dröja ett slag till.

Men ändå, vilken grej. Nu kan jag ha min bok tryckt och ute i handeln lite drygt en månad efter att ha färdigställt den! Tänk om jag istället hade valt att skicka in den till förlag (om vi inte hade valt att starta ett eget alltså), då hade jag just nu ”sett fram emot” minst 3-6 månaders väntan på svar, och OM den skulle bli antagen skulle det ju ändå dröja uppemot ett år till innan jag fick se den i handeln. Så vi pratar alltså om minst 1,5 år. När jag tänker på det är jag så glad att slippa den biten. På det här sättet kan jag själv styra över min utgivningstakt, det finns varken gränser för hur mycket/ofta eller press utifrån på att prestera något inom en viss tid! Det tycker jag är helt suveränt!

Annonser

29 thoughts on “Ofrivillig skrivpaus

  1. Ebba Range

    Skönt att vara av med de senaste, långa och hemska arbetsdagarna.
    Aldrig är väl suget större efter att skriva, än när det är omöjligt.
    Häftigt att det går att snabba på utgivningen och bestämma själv – underbart 🙂

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Ja, det var lite drygt men bidrog iaf med lite extrapengar 🙂
      men visst är det så! När man inte får skriva kan man ju bli galen om man verkligen VILL skriva! 😮 Jag brukar bli lite retlig och jobbig, lite som ett slags abstinens 🙂
      Ja visst är det coolt! Slippa vänta flera år på att få den utgiven!

      Gilla

      Svara
  2. Eva-Lisa

    Jag längtar verkligen efter att få hålla din bok i handen, så hoppas tiden går fort nu! 🙂
    Håller verkligen med dig i allt! Vilken otrolig skillnad på alla plan, liksom. Jag upplever t o m att det är enklare nu att nå de läsare som man vet finns i målgruppen, eftersom man inte behöver tänka på hur förlaget eventuellt vill att man ska göra. Och såklart är tidsspannet innan boken kommer ut en otrolig skillnad också! Hittills har det bara varit en positiv upplevelse 😀

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Åhh 🙂 Jag med! Så jag hoppas tiden går snabbt tills den är klar!
      Men eller hur!? Ja, exakt, det är en annan fördel. Man är fri att anpassa marknadsföringen efter vad man själv tror funkar. 🙂 Klar fördel!
      Men faktiskt hittills har jag inte känt av en enda nackdel! Och det visar sig ju i flera undersökningar att bokhandeln koncentreras mer och mer till näthandeln så att inte ha böckerna i de fysiska butikerna är ju inte ens någonting man behöver sörja över. 😉

      Liked by 1 person

      Svara
      1. Eva-Lisa

        Det gör jag med! 🙂
        Men eller hur? Nu får vi tänka och göra som vi vill 🙂
        Det med, de flesta köper ju via nätet ändå, så jag kan lätt vara utan att finnas hos boklådorna. Och vill någon gå den vägen brukar det inte vara några problem för bokhandeln att ta hem boken heller 🙂

        Liked by 1 person

    2. Katarina Inläggets författare

      Ja det är underbart. 😊 För det händer nog ganska många gånger att man som förlagsutgiven övertalas till/känner sig tvingad att göra saker man egentligen inte känner sig bekväm med. Så det känns mycket bättre att få styra över det själv.
      Jamen precis. Det enda som händer (om man ska tro författare jag hört prata om detta) är att man står där med en massa returer sedan. Eftersom relativt få köper böcker i bokhandeln om man inte är ett av de stora namnen. Det verkar himla opraktiskt. 🙂

      Liked by 1 person

      Svara
  3. Carola

    De där ofrivilliga skrivpauserna kan göra en galen. När du beskriver fördelen med eget förlag på det här sättet blir jag för en stund väldigt sugen på att starta ett eget. Men jag inser ju att det är väldigt mycket arbete med allt runtomkring företagandet så det lär inte bli i nuläget. Steg ett är att få ihop en trilogi som är lite mer än ett skal, sen så… Men vad gäller ert förlag så vet du att jag gör mitt bästa att marknadsföra er 🙂

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Eller hur? 😮
      Ja, det är faktiskt en himla kul känsla, att liksom går från redigering till färdig bok på ett par månader 🙂 Fantastiskt ju! Ja, det är en hel del arbete men hittills är det bara roligt! 🙂
      Ja, tack snälla du, du har varit fantastisk! ❤

      Liked by 1 person

      Svara
  4. Marie: Mitt skrivliv

    En extra slant är aldrig fel, sådant skapar också lite skrivro. Men härligt att du är tillbaka i skrivartagen.
    Kan tänka mig att det är en skön känsla, kontrollen över processen, när man som du redan varit utgiven på traditionellt förlag. Ska bli så kul att få lägga vantarna på din bok när den släppts, tjoho! 😄

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Nej, hehe, den kommer nog till nytta på något sätt! 🙂
      Ja, det är allt så härligt att få skriva igen när man inte kunnat göra det på ett tag.
      Men faktiskt, speciellt efter erfarenheter med oärliga förlag känns det bra att ha full inblick i allt och total kontroll över hela ledet. Vad kul att höra 🙂

      Liked by 1 person

      Svara
      1. Marie: Mitt skrivliv

        Att få ha koll på varje steg måste vara en rolig fördel, kombinerat med goda samarbeten och en rejäl dos hälsosam självkritik (som jag uppfattar att både du och Eva-Lisa har) så finns mycket att vinna – inte minst, som du är inne på, att slippa bli besviken när motparten inte levererar av en eller annan anledning.
        Fortsatt lycka till med nya manuset!

        Liked by 1 person

      2. Katarina Inläggets författare

        Ja, det är då inget ensamutgivande detta, hehe.Det har varit fler personer inblandade i detta manus än med något annat tror jag. Men det är bara roligt!
        Ja självkritik behöver man nog, hehe, men som du säger en lagom dos så det inte knäcker en.
        Stort tack! Lycka till till dig med! 🙂

        Liked by 1 person

      3. Marie: Mitt skrivliv

        Jag tycker ni verkar ha ett fint samarbete och genom bloggen har jag förstått att du har ett antal personer runt dig som kan sina saker, så att säga. Det är verkligen drömmen, även för en som mig som bara är i början.
        Självkritik i LAGOM dos ja, i mitt fall blir det upp till andra, tills jag kalibrerat mina kvalitéer. Sådant där är ju alltid svårt i början och fast jag skrivit länge har jag varit dålig på att be om testläsning och feedback. Men det blir det ändring på nu 🙂
        Tack!

        Liked by 1 person

      4. Katarina Inläggets författare

        Ja, det har vi verkligen och precis, har haft turen att dels råka ha rätt personer i min omgivning och dels hitta rätt personer att fråga när det knipit. Jag håller med, det är nog oumbärligt tror jag, iaf om man inte skriver 100% självupplevt, och det är det ju långt ifrån alla som gör. Även om man baserar sina berättelser på något man själv har anknytning till eller erfarenhet av så blandar man det nog ofta med en god portion fiktion med, och med den kommer en hel massa fakta som ska granskas och saker som ska researchas och dubbelkollas.
        Det är nästan svårare när man inte riktigt vet var man står tycker jag, när man inte vet om det man skrivit är kasst eller genialiskt. 😀 Man har bara sin egen känsla men inser att man kanske inte har tillräckligt på fötterna för att se bristerna.
        Att be om feedback de första gångerna är skitläskigt! 😮 Men man vänjer sig med tiden, för det är ju guld värt för att man ska utvecklas.

        Liked by 1 person

      5. Marie: Mitt skrivliv

        Att ha rätt personer i sin skrivomgivning känns avgörande, om man inte ska betala lektörer på löpande band vill säga…
        Att skriva 100% självupplevt är nog ingen bra idé, inte om man vill bli utgiven åtminstone. De flesta har inte SÅ spännande historier. Om man inte heter Christina Rickardsson (Sluta aldrig gå) och har en helt fasansfull berättelse att komma med. Har du läst den? Jag grät och grät och grät, ändå kändes det inte som om hon skrivit ner allt hon varit med om.
        Jag inbillar mig att jag har ganska bra koll på kvalitén på det jag skrivit nu, i så motto att jag vet att det är bättre än det jag skrivit förut men fortfarande har stora brister i både gestaltning och dramaturgi, vilket jag kommer behöva feedback på för att komma förbi. Om jag någonsin kommer bli nöjd däremot, det är en annan historia… hur vet man det?
        Det imponerar på mig, det där att ha känslan för ”nu är det bra” och skicka iväg på tryck.
        Jag ser väldigt mycket fram emot feedbacken, även om det – som du skriver – är läskigt. Det är ju en gåva och om man väljer sina feedbackgivare noga så är det en garanti för att ens manus kommer bli bättre. Så lyxigt!

        Liked by 1 person

      6. Katarina Inläggets författare

        Det är det verkligen, för oss som inte är gjorda av pengar och bara letar efter fickor att stoppa dem i 😉
        Precis, det kan nog vara vanskligt om man inte har en väldigt unik historia. Det bästa exemplet jag kan komma på är nog Blondie av Birgitta Andersson. Christina Rickardssons bok hade jag inte hört talas om, men nu måste jag nog ta mig en kik på den och se vad det handlar om, tack för tipset 🙂
        Det är ju kanon, hurra för skrivinsikt! Det är verkligen upplyftande när man ser sina egna framsteg i förhållande till det man skrivit innan. Nej, nöjd blir man kanske aldrig, men vill man bli utgiven kanske man får nöja sig med good enough?
        Haha, ja tillslut måste man nog anse att det är tillräckligt bra iaf, för som sagt, annars kan man lätt ägna hela resten av livet åt att redigera ett och samma manus. Men visst är det lite läskigt att trycka på Send i det läget. 🙂
        Ja, det brukar jag med göra. Även om jag vet att det kan förekomma ett visst mått av besvikelse när man får reda på allt som inte funkar. 🙂 Ja, precis, lite så känner jag för testläsare med.

        Liked by 1 person

      7. Marie: Mitt skrivliv

        Historien man har att berätta, om man nu inte är en kändis, bör vara något utöver det vanliga – och välskriven. Annars seglar nog de flesta självbiografier under ointressant flagg, så att säga.
        Sluta aldrig gå finns som e-bok på biblioteket här iaf 👍🏻 Den var ganska snabbläst också.
        Good enough, så good man själv kan få det iaf, med lite smart input, måste definitivt vara tillräckligt. Mer kan man ju inte göra. Och tänk skräcken att få ett manus man filat på i femton år antaget!? Pressen inför bok två vore en mardröm. Då är det bättre att fila på fem manus under samma tid, och hoppas på stadig utveckling hand i hand med förmågan att producera.
        Jag förbereder mig på att känna mig lite sänkt när testläsningen är klar, för jag VILL ju ha kritik, och sedan ta nya tag och göra det hela ännu bättre 😄

        Liked by 1 person

      8. Katarina Inläggets författare

        Ja, precis, och jag tror också att det är viktigt att man själv har fått lite distans till det som hänt. Att skriva om det innan man hunnit bearbeta det är det nog lätt hänt att det blir lite för emotionellt. men visst kan man fortfarande skriva av sig det som ett sätt att bearbeta saker, dock kanske man inte ska blanda ihop det terapeutiska skrivandet med att skriva för utgivning. Så tänker jag iaf.
        Ska kolla efter den. jag har inte mycket ro att läsa just nu med ett manus på tryck, ett i skrivfasen samt ett att testläsa, plus lite annat förlagsrelaterat som ska fixas och tänkas på. När läsa, liksom? Jag brukar hinna ett par sidor innan jag däckar på kvällarna. 🙂
        Ja, haha, tänk den stackare som filat på ett manus i femton år, får det antaget och inser att det kommer att behövas ännu mer redigering med förlaget innan det är publicerbart? Att få förslag på saker som ska strykas och skrivas om? Och precis, pressen inför att sedan ”tvingas” klämma ur sig bok två på ett år! Utan möjligheten att säga upp sig för att ägna sig åt skrivandet, kanske. Det är ju inte alla som blir miljonärer på bok ett 😉
        Ja, det gör man nog alltid, sedan när man smält feedbacken är man redo att skrida till verket 🙂

        Liked by 1 person

      9. Marie: Mitt skrivliv

        Att skriva i terapeutiskt syfte tror jag är jättebra, men som sagt: allt som skrivs ska/måste inte ges ut.
        Haha, jag känner igen det där med att ha så mycket i huvudet att läsningen knappt får plats. Skönt att det går i perioder det där, snart får du kanske ta dig en lucka för att fylla på, när en riktigt bra bok dyker upp brukar det lösa sig av sig självt 👍🏻
        Mitt mål är ju att redigera nuvarande manus så det känns tryckfärdigt, så färdigt jag får till det i alla fall, sedan vore ju drömmen att bli antagen och få hjälp att göra manuset ännu bättre. Men det måste ske inom rimlig tid, att slipa på något i åratal är väl en anledning till att så få debutanter kommer med bok två och i förlängningen lyckas som författare… Så jag får se till att inte bli en sådan evighetsslipare 🤔😄
        Blir så himla imponerad av dig. Har du redan nu, innan nya boken ens är ute, en tidsplan för nya manuset!?

        Liked by 1 person

      10. Katarina Inläggets författare

        Men precis.
        Ja, gud, just nu är det så mycket annat att det helt enkelt inte får plats. Och så jobbet med, som har inneburit extremt mycket övertid den senaste månaden och verkar fortsätta med det. Är helt enkelt för trött, så så fort jag lägger mig med en bok så somnar jag direkt 🙂
        Bra med mål, har du något favoritförlag? Nej, precis lite så har jag känt med, jag skulle aldrig orka fortsätta skriva om och skriva om något som redan refuserats av alla i flera vändor. Då skulle jag nog tolka det som att det kanske är idén som inte känns så attraktiv (och alltså att det inte hjälper hur mycket jag än finslipar) och skriva på något nytt istället.
        Jag har en lös tidsplan, återstår att se om jag lyckas hålla den. Just nu är det svårt att hitta skrivtid ÖHT. Jag hoppas på mer skrivtid när det reder ut sig på dagjobbet. 🙂

        Liked by 1 person

      11. Marie: Mitt skrivliv

        Hoppas verkligen ni kommer i ordning på dagjobbet, att gå långa perioder övertid är ju riktigt slitigt. Särskilt när du har så mycket kul att ägna dig åt när du stämplat ut 😉
        Men precis! Jag har alltid resonerat som så att jag får skriva nytt eftersom jag blir refuserad. Jag har ju slarvat/inte haft nog med kunskap om redigeringen tidigare, så det kan jag väl känna lite irritation över. Men jag vet åtminstone att jag har många berättelser i mig, som jag får ur mig också. Så nu kan jag fokusera på redigering och slipper ha ångest över nästa manus, för erfarenheten säger mig att det inte är något problem för mig att skriva råmanus eller komma på idéer.
        Det är såklart vissa förlag som känns mer attraktiva än andra, men vilka det är behåller jag för mig själv tills vidare… En flicka kan väl få drömma?! 😀
        Du känner ingen stress över att ha en (lös) tidsplan samtidigt som du har mycket på jobbet? Jag är ju noga med att minska pressen på mig själv, så jag får lite ont i magen å dina vägnar, haha.

        Liked by 1 person

      12. Katarina Inläggets författare

        Jamen precis, jag har inte tid med såhär mycket jobb ju!! 🙂 Jag tror vi tänker om varandra lite. Vad jag menar är att har man redigerat manuset ordentligt, skickat in till förlag, blivit refuserad och ev arbetat om texten och fortfarande blir refuserad, ser jag inte varför man ska fortsätta envisas med samma manus. Kanske är det i det läget bättre att fokusera på något nytt istället? Istället vet jag att flera redigerar om och skickar in igen, år efter år, till samma förlag, om och om igen, bara för att bli refuserade. Det verkar vara bästa receptet för att bli knäpp på riktigt. Men självklart ska man redigera innan man skickar in, därom är vi helt överens 🙂
        Nej, inte speciellt. Mer ett slags otålighet för att jag inte hinner skriva så mycket som jag skulle vilja just nu. Men jag vet att jag brukar få ganska mycket skrivet i perioder så det fixar jag säkert. 🙂 Jag känner absolut ingen press. Jag gör ju detta för att det är roligt och skulle planen spricka drabbas ingen annan än jag. Enda som händer är att utgivningen skjuts fram lite. Då skulle jag känna mig mycket mer pressad om jag hade ett förlag som väntade och satte upp en strikt deadline. 🙂 Detta är inte stressande på något sätt, för mig iaf.

        Liked by 1 person

      13. Marie: Mitt skrivliv

        Vad härligt att du känner dig så lugn i förhållande till tidsplanen, sånt inspirerar och imponerar 👍🏻
        Jag tycker inte vi skriver om varandra, för jag förstår precis vad du menar och håller helt med. Det är nog bara jag som är otydlig 😄

        Liked by 1 person

      14. Katarina Inläggets författare

        Ah ok vad bra 🙂 då förstod vi varann.
        Ja jag känner absolut inga negativa känslor kring min deadline, tvärtom känns det kul att kunna sätta sina egna mål och utgivningsdatum. 🙂

        Liked by 1 person

  5. Annika

    Brödjobbet, verkligen ett nödvändigt ont ibland. Alltså, det låter så härligt att du är så nöjd med att ge ut på eget förlag, ser verkligen fram emot att läsa din bok och har inte läst så mycket i genren Female noir innan (utom typ Rebecca som väl räknas dit?). Känns spännande och fräscht.

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Ja, det är ju det, hehe. Och oftast gillar jag mitt jobb men ibland står det lite ivägen för skrivandet 🙂
      Ja, det gjorde hela skillnaden. Innan vi fattade det beslutet hade jag allvarliga funderingar på att lägga ner alltihop, skrivandet alltså, men när den idén föddes blev det kul igen! Så det var helt klart mitt bästa beslut hittills.
      Vad kul att du är intresserad av genren. 🙂 Rebecca har jag läst men det var hundra evigheter sedan, så jag minns ärligt talat inte så mycket av den, kanske får läsa om den igen faktiskt. Det är ju en klassiker!

      Gilla

      Svara
      1. Annika

        Nej, har inte det, men jag vill minnas att jag tyckte om filmen när jag var inne i min Hitchcock-fas 🙂 Tyckte mycket om hennes The Talented Mr Ripley, och blev sugen på att läsa den här också, så många böcker, så lite tid 🙂

        Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s