Skjutauppmentalitet

Det här manuset har verkligen tagit tid. Mycket längre tid än vad det borde ha gjort om jag hade arbetat lite mer effektivt. Men Jag har stött på en ny tendens hos mig själv, och det är att dra ut på saker tills jag inte kan se mig själv i spegeln längre och säga varför jag inte skriver. Motståndet inför varje skrivpass är så stort, trösklarna ovanligt höga. Och samtidigt blir manuset bättre än något annat jag skrivit. Det kan jag nog säga, iaf känner jag mig själv mer nöjd med det än med något annat av mina manus. Något hände när jag bytte genre, jag fick utforska sidor av mitt skrivande som jag aldrig vetat om att jag hade. Så detta har på alla vis varit väldigt stimulerande och lärorikt.

Och ändå får jag nästan tvinga mig själv inför varje pass.

Jag skriver inte varje dag längre. Inte ens varannan tror jag. Jag intalar mig att jag behöver tid för att tänka på vissa saker mellan ett skrivpass och ett annat. Och till viss del kan det vara så. Jag har två saker kvar att infoga nu från min lista som jag verkligen dragit ut på i det sista. För att jag inte vet hur jag ska skriva dem. Och när jag inser att det kanske kommer kräva mer nyskriv och mer omdisponering av texten så tänker jag ORKA!! och slösurfar istället.

Men så blir inga böcker skrivna. Som tur är har jag helgerna lediga nuförtiden, så då kan jag passa på att få en del sammanhängande, ostörd, distraktionsfri skrivtid. Problemet är som för många andra att på morgnarna före jobbet är jag för trött och på kvällen när jag kommer hem är jag… ja, för trött. Intalar jag mig iaf. Men jag kanske borde syna den undanflykten lite nån gång.

Mitt mål är att bli helt färdig med manuset i början av nästa år. Men det känns fortfarande väldigt avlägset, trots att veckorna svischar förbi i en rasande fart.

steg 1:

infoga de sista övergripande förändringarna på plotnivå.

steg 2:

Finputsa klart det hela så det kan

steg 3:

skickas till tre olika testläsare.

Steg 4:

Föra in ändringarna efteråt

steg 5:

korrläsa en sista vända

sedan… sedan kommer det där stora Vadhändersedan!

Just den biten törs jag inte riktigt tänka på än.

img_0276

 

Annonser

21 thoughts on “Skjutauppmentalitet

  1. Drömmen om en bok

    Kämpa vidare! Jag befinner mig lite i samma sits. Vet var det skaver och vad jag behöver fila på, men hittar ingen riktig inspiration att sätta mig ned. Tänker att jag tar det i morgon, eller som du skriver att jag måste fundera lite först. Men jag funderar inte särskilt mycket… Rumpan på stolen är det som gäller, snart är vi i mål! 😉

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Tack för ditt pepp, och skönt att inte vara ensam. 🙂 Nej, jag funderar inte mycket heller ärligt talat, men nu ska jag ta tag i detta, för bara jag får de här plotgrejerna på plats så är resten inte lika ansträngande, eller krångliga. Då handlar det mer om språkgranskning och småpet än om regelrätta ändringar. Och den fasen är ju ändå ganska kul. 🙂
      Massor med pepp till dig med! 🙂

      Liked by 1 person

      Svara
  2. Skriva läsa leva

    Känner igen mig allt för väl. Manuset är annorlunda mot vad jag skrivit tidigare och jag tycker om det. Ändå segar jag. Och att skriva och redigera när jag är trött leder ofta till att resultatet blir sådär. Eftersom jag är trött väldigt ofta blir det mindre med tid till manuset men en tanke är att ta cirka 30 min efter jobbet och mer på helgen och då på morgon och fm när jag är som mest alert. Periodvis funkar detta riktigt bra. 😉

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Vad intressant att vi är fler i samma sits. och skönt att höra att det kanske inte bara är lathet från min sida. 🙂 I mitt fall kan det också bero på att jag tidigare skrev berättelser som bjöd mindre tuggmotstånd och därmed även var avsevärt lättsammare att skriva, så att jag nu behöver lite paus för att ladda batterierna mellan skrivpassen. När jag väl skriver blir det bra, precis som du säger. Men det är nog ett bra tips att försöka bibehålla en daglig kontakt med manuset även om det inte blir mer än en halvtimmes koncentrerat skrivande. Även med det kommer man ju en bit på en vecka 🙂 Tack för tipset 🙂 Ska pröva med det. Idag har jag iaf betat av steg ett på listan, vilket känns skönt!

      Liked by 1 person

      Svara
  3. anethebergendahl

    Du skriver något hände när du bytte genre. Upplever du det svårare att skriva? Att du får tvinga dig till varje skrivpass låter inte speciellt kul. Du kanske kan byta ut någon karaktär eller lägga till. Jag tror att om manuset tar längre tid så blir det desto bättre, mer genomarbetat. 🙂 Jag har också planer på att bli färdig med mitt manus sommaren/hösten nästa år. Och jag har faktiskt dödat en karaktär som jag egentligen tyckte var överflödig. 🙂

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Jag vet faktiskt inte. Dels var det svårare eftersom et var en för mig helt oprövad genre så självklart en större ansträngning att försöka göra saker rätt trots att man inte alltid är helt säker på vad det är. Definitivt mer redigeringsaebete både på plot och språknivå. Men när jag väl kommer till skott och faktiskt skriver är det skitkul och jag får den där kicken jag älskar. Det är bara att komma igång som är så förbenat svårt. Jag kanske bara har blivit lite lat. 🙂 Plus att jag ju nu skrivit ett antal manus så det enda nya i processen är genren och alla upptäckter den för med sig. Jag började skriva efter en period av extrem skrivdepp, så kanske hängde det kvar. Men precis som du säger blir det mer välskrivet när det tar längre tid. Det kanske är att jag måste tänka mer medan jag skriver, och detta tröttar ut litegrann. Men det är absolut roligt, när jag väl tar mig i kragen 🙂 Så inget självplågeri precis 🙂
      Haha, grattis till debuten, eller hur man ska säga. Jag har också gjort debut på det området nu 🙂

      Gilla

      Svara
  4. Annika

    Jag läste någonstans att tankeverksamheten är minst en tredjedel av jobbet, så du är kanske helt rätt ute 🙂
    Jag skriver också i en genre nu som är ganska ny för mig och jag märker att det går mer trögt än det brukar, kan liksom inte luta mig tillbaka och bara köra på av gammal vana. Märker också att texten redan på råmanusstadiet blir bättre och mer genomarbetad, och det är ju en stor fördel med att skriva lite långsammare.
    Heja heja, med ditt projekt!

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Haha, vad bra, då är jag nog helt rätt ute 🙂
      Men vad intressant att du har märkt av samma sak, den där trögheten. Nej, exakt!! Det är ju det man saknar, hehe. 😉 Den där rutinen som fick en att bara puttra på i jämn fart genom hela projektet. Ja, vad kul, samma här. Min blev också mer genomarbetad än vanligt även om jag fick skriva om hela manuset from scratch. Det var iaf inte språket det var fel på, men strukturen behövde lite mer arbete. Och mitt slut funkade inte 😀
      Heja till dig med 🙂

      Gilla

      Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Tack! Ja, jag hoppas det iaf! Vad andra tycker återstår att se, när den ska ut till nästa vända testläsare. 🙂
      Det kan nog vara så att med ny genre blir det lite andra rutiner och man får tänka till mer hela tiden, vilket gör att det känns som det går segare, jämfört med när man bara kunde tuffa på på ren rutin.

      Liked by 1 person

      Svara
      1. Marie: Mitt skrivliv

        Jag ser fram emot att läsa när boken är utgiven! 👍
        Ja, jag tror du har rätt i det. Och är det lite spänning så krävs det av texten att den kan förmedla det, både i gestaltning och berättelse. Peppande att du är så modig! Och att du upplever att det blir bra också, riktigt kul 👏

        Liked by 1 person

      2. Katarina Inläggets författare

        Vad kul att höra! 🙂
        ja jag är fortfarande orolig för att det inte är spännande. Man blir ju så van vid sin text att man inte ser den som andra gör. Men den som testläste den först sa att det var spännande iaf. Tack!

        Liked by 1 person

  5. Ebba Range

    Igenkänning 😉
    Så sent som igår kom jag på varför jag inte bara öppnar dokumentet och åtminstone petar lite för att få en knuff framåt.
    Det är så enkelt som att jag numera – sedan Windows 10 gjorde sitt intrång i min dator (vet att du inte har det problemet) – inte kan låta dokumentet vara kvar öppet men’i vila’ – som bara kräver ett klick … den, funktionen finns inte längre eller jag vet i alla fall inte hur man gör i så fall.
    Men förövrigt kräver manuset oerhört mycket hjärnverksamhet och det är ju bra.
    Tror nog att du får kläm på din story och en del berättelser kräver att skriva långsamt tempo.

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Ja det där kan ju helt klart försvåra det dagliga arbetet med texten, om det blir krångligare att öppna den varje gång. Det låter ju jättekonstigt att den möjligheten inte finns längre. 😮 Men jag har windows tio på jobbdatorn och tror att det funkar om man fixar den inställningen så det ser ut som skrivbordsvarianten, för då samlas ju alla öppna dokument längst ner i listen som vanligt. men att fixa den vyn vet jag inte hur man gör. De brukar erbjuda den i butiken när man köper tror jag, för en liten summa. Annars kan säkert någon tekniskt lagd person fixa det med. Hoppas det löser sig för det där verkar ju vara hemskt.
      En sak jag gillar med min nya (nåja) dator är att den startar igång så himla snabbt. Bara att öppna skärmen så dyker inloggningsrutan upp och när jag loggat in är det bara att köra. Inga evighetslånga uppstarter som med min gamla dator. Man kunde ju bli galen på den! Och det där irriterande ”programmet svarar inte” har jag helt sluppit nu.
      Ja, manusarbete kräver ju sin hjärnverksamhet, så kanske behöver man ibland ladda batterierna lite mellan passen. 🙂

      Gilla

      Svara
  6. Kristina W

    Prokrastinera, ett vackert ord på ett jobbigt tillstånd… Jag är själv inne i samma snurra just nu fast snarare så att jag vill skriva men inte får ur mig någonting vettigt. Vilket får som konsekvens att jag skiter i det och tänker ”Äsch jag tar det senare, ingen idé när det ändå inte fungerar”.
    Men det låter som att du har en bra plan i alla fall 🙂 Kämpa på!

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Eller hur? 🙂 men nu börjar jag se ljuset i tunneln, hehe. Idag fick jag en hel del viktiga punkter avverkade så det känns jättebra. Och nu väntar två skrivdagar, eller ja, redigeringsdagar, på raken innan det är helg och även den ska jag ägna åt redigering.
      Sådana dagar är jobbiga, när man vill skriva men det ändå inte funkar av någon anledning. Ibland hjälper det att skriva tills det släpper men ibland är nog det enda raka att bara ge sig själv en dags paus och läsa lite istället eller lägga sig tidigt och ge sig själv en god natts sömn. Hoppas inspirationen återvänder snart 🙂
      Tack för pepp! 🙂

      Gilla

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s