Fem saker ni inte visste om mig

1. Jag hade jättedåliga betyg i högstadiet men höjde dem rejält i gymnasiet då jag drabbades av oväntad studielust.

2. Att jag ridit vet nog ganska många men jag tävlade även i hoppning på ponny och vann Klubbmästerskapen på stor häst ett år, med en häst jag aldrig suttit på förut. 

3. Jag bodde några månader i Florens efter Milano men trivdes inte alls i denna mest italienska av alla italienska städer och efter att dessutom ha fått hjärtat krossat drog jag därifrån. 

4. Jag gick tvåårigt gymnasium och efter det en ettårig hästskötarkurs på Strömsholm, där jag konstigt nog var den enda tog examen…

5. Jag led av ortorexi i ungefär 7 år, mellan 1999-2006 och vägde tillslut bara 45 kg. Jag var också pescitarian samtidigt och åt ingenting som inte var nyttigt. Det har gjort att jag numera skyr alla former av dieter.

Annonser

14 thoughts on “Fem saker ni inte visste om mig

  1. Eva-Lisa

    Vad intressant att läsa mer om dig.
    Skoj att du vunnit en tävling i hästhoppning också 🙂
    Själv red jag också några år när jag var ganska ung, men sedan svalnade det intresset och andra tog vid, men det var en kul period 🙂

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Ja det är ett av de bästa minnena jag har. 🙂 Det är nog ganska vanligt att man kommer till en punkt någonstans i början av tonåren då annat börjar konkurrera om ens tid och prioriteringar. Ja det tycker jag med. 🙂

      Liked by 1 person

      Svara
  2. Eva Karlsson

    Fint att läsa, tack.
    Dieter är en hemskt påfund (fast äta sunt i sig gillar jag, bara man kan hålla det på rätt nivå), skönt att du har kommit förbi ortorexin.
    Har du den italienska miljön med i någon av dina böcker? Det känns som du har en guldgruva att ösa ur där.

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Jag tror mest på en sund kosthållning i grunden och från början, då behöver man förhoppningsvis inga dieter senare. Detta dock inte sagt att det är lätt, för det är det verkligen inte, med allt gott som finns runt omkring oss. Men att bli helt fanatisk och bara äta linser och spenat och förvägra sig allt gott är ju inte heller speciellt sunt. Ja, det är skönt att vara förbi den fasen.
      Den har jag ännu inte haft med i något utgivet, eventuellt i något påbörjat, men aldrig avslutat manus. Jag har ofta tänkt tanken dock, men dels har det inte passat in i något jag skrivit och dels har det känts som att förlagen skyr berättelser som är för starkt knutna till utländska miljöer, om inte huvudpersonen och berättelsen har en tillräckligt stark svensk anknytning. och en sådan berättelse har jag aldrig velat skriva. Det finns tillräckligt många sådana redan tänker jag.

      Liked by 1 person

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s