Har vi ensamrätt?

Många av er har säkert läst det i kvällspressen redan. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23113565.ab

Det handlar om hur Emelie Schepp använde sig av en historia som en läsare ska ha berättat på en signeringsträff som var tagen ur personens eget liv som sedan hamnade i Emelies bok.

Nu ska kvinnan känna sig kränkt och säger att författaren ”stulit hennes liv” och ”kapat hennes identitet”.

Ok. Om vi ska utgå ifrån att detta faktiskt är sant (vilket jag inte är säker på, för som någon påpekade i ett kommentarsfält så är Emelie som vi redan vet en fena på det här med marknadsföring…) så finns det en hel del frågetecken att reda ut här:

1.Varför berättar man en så privat berättelse ur sitt liv för någon man inte känner och som dessutom är FÖRFATTARE? Det är ju ungefär lika genomtänkt som att berätta en hemlighet för en journalist, och tro att man gör det i förtroende.

2.Hinner man ens berätta allt det där tillräckligt utförligt under en signering och varför skulle man isf göra det?

3.(och det är detta rubriken gäller:) Har vi egentligen ensamrätt på att skildra det som händer oss? För att bli lite djup här undrar jag om inte allt som händer under himlen på något vis tillhör oss allihop… Att vi i egenskap av människor är en del av allt våra medmänniskor upplever, på ett högre plan. Kanske är det upp till var och en att vidareförmedla skeenden vi ser, hör och upplever? För att få saker egentligen är helt unika. Lite på samma sätt som att alla berättelser redan är skrivna så har det mesta hänt flera gånger sedan tidernas begynnelse och det är en del av människans natur att vilja tolka och skildra livets mer extrema inslag. För att vi ska lära oss av det som händer och för att göra andra medvetna om dessa saker. Att skriva om en händelse är ju att lyfta fram den, föra den utsattes talan och skapa debatt. För att göra skillnad. Om författare skriver om något de hört eller sett är det ett tecken på att händelsen verkligen berört dem. Hur kan man då bli upprörd över det?

Sedan kan man ju diskutera hur smart det isf var att gå till pressen med det om man inte vill identifieras med det som står i boken.

Och stjäla någons liv, det låter lite överdrivet. Berättar man om saken vitt och brett för alla man möter är det ju förmodligen ingen hemlighet.

Vad tycker ni? Ska man få skriva om andras liv utan att fråga dem, förutsatt att man ändrar tillräckligt mycket för att det inte ska gå att koppla direkt till personen eller personerna i fråga? Eller borde man be om tillåtelse först? Rent av dela med sig av intäkterna?

Kort sett, tillhör det som händer i världen oss alla, eller bara dem som det berör?

Annonser

32 thoughts on “Har vi ensamrätt?

  1. Manuskt

    Om det jag läst är sant, så tycker jag det är helt OK att skriva om, på samma sätt som man skulle kunna använda ett roligt uppslag för en svensexa eller ett osedvanligt fult sätt att göra slut på i en bok. Plats, namn och annat är ju ändrat. Och om nu kvinnan ifråga skulle vilja skriva en bok om sitt faktiska liv – med den tragiska komplikationen – så skulle den boken knappast konkurrera med Schepps. Tvärtom skulle hon nog få draghjälp av Schepp. Sen kan jag förstå att hon tyckte det kändes konstigt, men det tyckte nog E.S. också när en främling drog sin tragiska historia mitt på Ica …

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Samma här, och jag tror som du att hon knappast är förhindrad att skriva sin egen historia pga detta, om hon nu vill. Sedan att det kändes konstigt och kom som en överraskning förstår jag såklart men att gå till sådana anklagelser i tidningarna är ju ganska grovt isf.
      Ja, hahaha, jag skulle nog bli lite besvärad om någon gjorde det med.

      Liked by 1 person

      Svara
  2. Eva-Lisa

    Det här är ju egentligen ingen förstagångsföreteelse. Även Leif GW Persson blev ju anklagad för att ha haft med ett verkligt mord i L som i Lindamordet. Tror snarare det här handlar om en reklamkupp hehe. Om den sedan var medveten eller omedveten från den drabbade kvinnan, låter jag vara osagt.
    Som svar på din fråga så säger jag nej. Jag tror ingen har ”ensamrätt” på sina livshändelser och om de vill ha det ska de nog undvika att yppa dem för andra 😉

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Ah, intressant. ja, det är nog inget nytt att författare hämtar inspiration från verkliga livet, hehe. Det är ju vår natur 😉
      Det lutar jag åt också, faktiskt.
      Vad intressant att du med tycker det. Ja, exakt, vill man ha ensamrätt på dem kanske man inte ska berätta dem för alla och envar. 😉

      Liked by 1 person

      Svara
  3. M.S.

    Underligt att a) ens berätta historien för en författare under en signering och b) förvänta sig att det behandlas som en off the record-hemlighet och c) att gå ut och prata om hur kränkt man känner sig i media.
    En personlig livsberättelse från henne skulle, som Manuskt skrev, få draghjälp av att ha figurerat i Schepps bok.
    Får mig att tänka på, lite långsökt, Liza Marklunds ”Gömda” & ”Asyl”. Huvudpersonen Maria Eriksson skrev ju ”Mias hemlighet” efteråt. Även om de två första var ett samarbete i dolumentärroman-form så kan parallellen dras att intresset för Maria Erikssons egenskrivna bok knappast varit så stor om inte ett namn som Liza Marklund förekommit i sammanhanget.

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Ja, det är mycket som är underligt i den där historien, hehe. Och just den historien du nämner har jag hört talas om, även om jag inte läst boken. Men jag hörde en lite annan variant tror jag. Förlagskupper är nog inget direkt nytt fenomen heller, och även om det nu skulle vara sant är ju dålig publicitet säkert bättre än ingen publicitet. Speciellt om alla börjar spekulera i om det är sant eller inte. Då har man verkligen satt igång något 🙂

      Liked by 1 person

      Svara
      1. M.S.

        Det som är och grottar i någon känd historia eller känd person brukar få snålskjuts. Som exempelvis Anna Wahlgrens dotters bok, Martina Haags efter skilsmässan etc.
        Det är väl fullt naturligt, men tråkigt, eftersom det finns okänt folk som skriver bättre och intressantare men som inte når ut pga att de inte är kända.

        Gilla

      1. M.S.

        Just det! Det har du rätt i!
        Något skumt minns jag att det var med det där. Marklund verkar ändå ha överlevt den historien med hedern någorlunda i behåll.

        Liked by 2 people

      2. Eva-Lisa

        Jag vet inte om jag håller med dig om att hon klarade sig med hedern någorlunda i behåll. Jag ändrade inställning till henne, men det här övertrampet var ju så betydligt mycket större än det som det här blogginlägget handlade om.

        I Marklunds fall anklagas en man helt felaktigt för att vara kvinnomisshandlare och eftersom det från början stod ”En sann historia”, var det ju exakt så läsarna tog till sig böckerna också. Och dessvärre låg det inte mycket sanning alls i böckerna när det väl kom till kritan. Även media försökte ju undvika att ta i detta.
        Det här är nog en av de större skandalerna inom bokbranschen, skulle jag vilja påstå.
        Det finns massor skrivet om det, men dessa två länkar sammanfattar det ganska bra, tycker jag 🙂
        https://sv.wikipedia.org/wiki/Monica_Antonsson
        http://www.svd.se/sanning-och-konsekvens

        Liked by 2 people

      3. Eva-Lisa

        Ja, det var en riktig soppa det där, men jag minns att jag tänkte att hädanefter kommer jag att ta det mesta som skrivs i självbiografier och ”sanna historier” med en ordentlig nypa salt.

        Liked by 1 person

      4. M.S.

        Jag upplevde inte att Marklund straffades så hårt, det är ju till och med så att jag knappt minns det och först när du EL nämnde det så ringde en klocka. Hon har ju fortsatt skriva, fast synts mindre i media… en konsekvens kanske?
        För andra som hittat på grejer, som naturfotografen Terje Hellesö som photoshoppade in djur i sina bilder, eller författarpseudonymen JT Leroys skapare (som de lurade en hel värld med med sin ”sanna” historia), så kom Marklund lindrigt undan kan jag tycka, för som du EL skriver så är det allvarliga saker.
        Nej, det har egentligen ingen med Schepp eller den historien att göra eftersom inspiration och lögn är två olika saker.
        Tack för länkarna, ska läsa direkt!

        Liked by 2 people

      5. Eva-Lisa

        Nej, det jag menade var att i alla fall jag ändrade inställning till henne.
        Och visst finns det upphovsmän som gjort liknande saker och nu antar jag att du menar Sarah? Jag har inte läst boken, men det värsta med Gömda var ju att en oskyldig person som fanns på riktigt, pekades ut som kvinnomisshandlare. Jag tänker att visst är det fult att hitta på en sak och sedan sälja den som ren sanning, men om man dessutom drar in en oskyldig person och anklagar den för väldigt allvarliga saker, är i alla fall min gräns passerad.
        Jag håller med dig att hon kom för lindrigt undan. Leroy åkte väl på ett stort skadestånd, eller hur det var?
        Precis, inspiration och lögner är två skilda saker.
        Varsågod! 🙂

        Liked by 2 people

      6. M.S.

        Ja precis, Sarah. Jag har läst både den och Savannah Knoops bok om hur hon spelade JT Leroy, men som du säger så är det en milsvid skillnad mellan att hitta på helt och anklaga någon oskyldig.
        Laura Albert blev stämd på typ 600 000 dollar eller liknande, hade Marklund varit amerikan kanske de utpekade stämt henne, vem vet.
        Har förresten sträckläst Karmamailen, men min sambo tvingade ut mig i morse för att jobba på gården så jag har slutet kvar. Superbra bok, älskar drivet och språket.

        Liked by 2 people

      7. Eva-Lisa

        Det låter ju som intressanta böcker så här i efterhand, nu när man vet hur det ligger till 🙂
        Verkligen! Det är en stor skillnad.
        Ja hehe, hade Marklund bott i USA hade nog inte 600 000 dollar stoppat, gissar jag 😉
        Men vad roligt att höra! 🙂 Hoppas du ska gilla slutet också 🙂

        Liked by 2 people

  4. Eva Karlsson

    Jag tycker inte att Emelie Schepp har gjort något fel, av det jag vet, men däremot tycker jag att Aftonbladet skulle ha låtit bli att skriva om henne. När kvinnan säger saker som att E har ”stulit hennes liv” hörs att hon fortfarande lever i sorg och ilska efter den tragiska påföljden av operationen. Hon kanske tror att det ska lindra om hon berättar om det i media men jag är rädd för att det kan bli tvärtom. Aftonbladet borde ha räddat henne från sig själv i detta skede av hennes liv.

    Liked by 1 person

    Svara
      1. Eva Karlsson

        Nej, personligen förväntar jag mig ingenting. Det var länge sedan jag köpte en kvällstidning. Men som före detta reporter tänker jag både på den stackars intervjupersonen och den stackars reportern 🙂

        Liked by 1 person

  5. Mia

    Klart som fasen att man plockar på sig och använder, säger jag. Om man inte vill att det skrivs så berätta inte. Vad skulle vi annars göra med den där lilla författarhotelsen, om att det där kommer att ingå i nästa bok.

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      haha, det är sant, då blevo den ju helt värdelös. 😀 Folk ska bäva när en författare hotar med att skriva om dem. 😉 Och jag tycker det är en av författaryrkets få privilegier 🙂

      Gilla

      Svara
  6. Carola

    Hahaha, hur många författare skulle bli stämda om de inte fick använda sig av verkliga händelser? Maj gadd! Jag ska nog sätta upp den där varningsskylten utanför min dörr på jobbet igen att de ska vara snälla så de inte hamnar i min nästa bok. Men antagligen är det en PR-kupp. Eller kanske inte. Jag har stött på en och annan hämningslös människa som inte drar sig för att berätta både ditten och datten.

    Gilla

    Svara
  7. Marie

    Intressant och jag är klart kluven. Svårt att ta ställning när man inte har detaljer men min magkänsla säger att det inte känns riktigt ok. Hade nog hellre sett ett ”ärligare” upplägg med nån form av godkänd spökskrivning…

    Liked by 1 person

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s