Att beskriva sin språkliga stil

Jag var förbi bibblan idag för att snegla lite i katalogen med höstens böcker från SVB. Och hittade en intervju med Lena Ackebo i någon tidning, minns nu inte om det var Skriva eller just SVB. Där får hon frågan om hon i korthet skulle kunna beskriva sin språkliga stil. Och nu har jag förstått att detta inte är ett nytt citat, det fanns redan 2010, men iaf:

”Jaa… ett slags rapphet i idiomatiken – snärtighet och sprättighet är väl honnörsord för mej – varje ord ska leva sitt eget liv och få innebörd… Man kanske skulle kunna kalla det post-humanistisk, neo-existentiell språkbild i vardagsbelysning, med en pikant klassisk kryddmix i själva språksåsen.”

Och jag kan liksom inte komma över det, hur roligt! Språksåsen. Jag hade säkert inte lagt märke till den här intervjun om det inte vore för att jag laddade ner hennes bok, Världens vackraste man, härom kvällen och redan hade börjat läsa.

Och jag börjar undra hur jag skulle beskriva min språkliga stil om jag fick frågan. Inte för att jag fått det, men om. Kanske dags att börja fundera på det 🙂  På en rolig och passande definition.

I nuläget har jag ingen aning.

Vet ni hur ni skulle beskriva er språkliga stil?

Annonser

22 thoughts on “Att beskriva sin språkliga stil

  1. Eva-Lisa

    Hahaha, språksåsen! Det var ett roligt uttryck. Men det är ju lite som hon säger. Alltså att det är själva ”kryddan” som utmärker den språkliga stilen hos olika författare 🙂
    Det var verkligen en svår fråga och jag kan inte svara på den. Kanske är det något som alla andra än just en själv kan se? För man (läs jag) är så inne i hur man själv uttrycker sig att man ständigt står med näsan för nära väggen. Lite så upplever jag det i alla fall. Det är lättare att beskriva andras språkliga stilar än ens egen 🙂

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Ja visst var det ett kul uttryck?
      Jamen där satte du fingret på det jag kände, att jag står för nära för att kunna beskriva den på ett objektivt sätt. Som du säger är det nog nästan lättare för andra , bortsett från att man ogärna raljerar över andras språkliga stil. 😀 om man inte känner varandra väldigt väl alltså.
      Hm, jag måste klura vidare, jag tror jag kanske just kom på några stolpord. 🙂

      Liked by 1 person

      Svara
      1. Eva-Lisa

        Verkligen!
        Ja, jag tror att det är lite som när någon ber en beskriva hur man pratar t ex. Det är också svårt eftersom man ju hör sin röst dagligen.
        Hehe, nej man vill ju ogärna raljera annat om det är någon man känner väl och som förstår att det är sagt med glimten i ögat 🙂
        Ja, klura gärna vidare och stolpa upp några ord om du kommer på det. Du får gärna redovisa dem också 🙂

        Liked by 1 person

      2. Katarina Inläggets författare

        Ja exakt, och som att veta hur man låter när man pratar utifrån hur man tycker man låter. Jag får alltid en chock när jag hör mig själv prata på tex inspelningar, det låter inte alls som den rösten JAG hör. Och på samma sätt kan man kanske ha en bild av hur man skriver men det är inte säkert att andra tycker samma sak. De kanske uppfattar det helt annorlunda.
        Ja då skulle det nog gå, om man som du säger förstår att det sägs med glimten i ögat. 🙂
        Hehe, det kanske jag gör. 😉

        Liked by 1 person

      3. Eva-Lisa

        Precis! Det är lite samma sak. Jag upplever inte heller att jag låter som jag sedan hör att jag låter när jag hör inspelningar. Så jag tror att det är lite samma med språket i det man skriver. Därför är det nog svårt att själv definiera det egna språket, även om säkert en del klarar av att göra det. Som Ranelid t ex. Han kan säkert avgöra det exakt ner till bokstaven 😉
        Ja, för då är det en lite annan grej 🙂
        Ser fram emot det 🙂

        Liked by 1 person

      4. Katarina Inläggets författare

        Ja ska man uttala sig på professionell nivå är det nog svårt, men skoja till det kan man ju alltid iaf. 🙂 och det är väl en sådan formulering jag tänkte försöka mig på. 🙂

        Liked by 1 person

  2. Drömmen om en bok

    Haha, vilken beskrivning 🙂 Riktigt där är jag inte när det gäller mitt eget språk… Under första intervjun jag gjorde fick jag frågan hur jag skulle beskriva mitt språk och satt som en fågelholk. ”Eh… det är ganska… rakt…?” Jättesvårt att svara på själv!
    Men enligt en av lektörerna har jag ett melodiöst språk 😉

    Gilla

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      förlåt för sent svar (Väldigt sent!! :O )
      Visst var det roligt. Bara beskrivningen säger ju en del om hennes språk 🙂 SÅ det var bra gestaltat.
      Ja, det måste ju vara ursvårt att definiera själv. Om det inte är något man medvetet strävat för och arbetat fram. DÅ kanske. Melodiöst är ju en jättebra bedömning 🙂

      Liked by 1 person

      Svara
  3. M.S.

    Vilken svår fråga! Och vilket svar Ackebo levererade – men det förpliktar också! Känner du igen hennes beskrivning i det du läser?
    Själv kan jag absolut inte svara på frågan, inte ens krysta fram något. Men jag håller med alla om detta med att höra sig själv prata, det är fascinerande hur ens egen uppfattning skiljer sig från verkligheten. Det kan vara min oro kring skrivandet också, tänk om jag tror att jag ”låter” normal men i själva verket låter jag helt knäpp 😄

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Eller hur?? 🙂 Hm, ja det var just det, jag tyckte väl inte jag kände igen det riktigt på de första kapitlen jag läste, iaf var det inget som slog mig, eller stack ut. Gissar att hon skruvade till det en aning för journalisten eller vem det var som ställde frågan den första gången, hehe.
      Ja, gud, det där undrar jag över. Läser andra det jag läser när jag läser min text, det jag tycker att jag har skrivit?Eller något helt annat? 😮

      Liked by 1 person

      Svara
      1. M.S.

        Antagligen är det en liten tillskruvning, en kreativ hjärna som formulerat sig och festligt blev det 😄
        Ibland undrar jag om jag verkligen skrivit det som står, men det är bara när det är extra bra 😉

        Gilla

  4. Carola

    En komplicerad beskrivning av något som för mig ofta är svårt att sätta ord på. Men vackert beskrivet av henne 🙂 Och om mitt eget språk vore det omöjligt att svara. Jag är alldeles för insyltad för att svara något vettigt, hehe.

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Ja, det är ju det… himla svårt. Ja, det var himla klurigt tyckte jag 🙂 Det är vi nog alla tror jag. Men det är ett kul tankeexperiment! 🙂 När får du veta om kursen förresten?

      Liked by 1 person

      Svara
  5. Ebba Range

    Bara att hon fick fram alla ‘krusiduller’ om sitt språk var ju fyndigt och kul 🙂

    Tror att jag har ett bildrikt språk … en del har sagt det i alla fall. Som ni säger här – så står man för nära, men om texten fått vila ett långt tag, går det att skönja språket som bakom ett dis. Är nog det närmaste jag kan komma för egen del.

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Ytterligare en kommentar jag tydligen glömde att besvara… Sorry!
      Ett bildrikt språk, det kan jag hålla med om av det jag läst av dig, och väldigt personligt. 🙂

      Gilla

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s