Rätt man på rätt plats?

Jag skriver inte ofta om mitt privatliv här, men nu måste jag bara lufta min frustration lite.

Jag har sedan februari förra året arbetat inom samma företag. Ett jobb jag trivts med och som jag känt att jag klarat av utan problem. Jag har hela tiden haft läget under kontroll och har det dykt upp problem har de gått att lösa med lite ansträngning.

Från och med början av Maj bytte jag arbetsplats. Samma företag, annat ställe. Det var inte som att jag egentligen hade så mycket val, men just då välkomnade jag det. Jag var lite trött på mina dåvarande uppgifter och känslan av att inte komma till min rätt pga bristen på arbete och oro för framtiden. Så jag tog emot förslaget med öppet sinne.

Nu har jag varit på det här stället i en dryg månad, och känner mig redan färdig att kasta in handduken. Inte bara är det mycket mer att göra (vilket är en sak jag gillar, när det finns struktur), men det känns ständigt som om vi är underbemannade med tanke på allt vi förväntas göra. Samtidigt som jag sköter en butik och inkommande beställningar, är servitris och kallskänka, ska jag även vara ett slags kontorist som tar emot mail som inte alltid rör min butik utan andra delar av företaget, svara på, vidarebefordra, och se till att de jag vidarebefordrar till bekräftar, vilket de inte alltid gör. Ganska sällan faktiskt. Och när något skiter sig med leveranserna (vilket händer ganska ofta) får jag skulden för att dessa inte svarat och bekräftat, eller för att mottagaren inte sett mailet i tid. Och jag börjar tycka att det känns väldigt fel. Det förväntas av mig att jag gör mitt jobb, men då måste jag ju kunna förvänta mig att andra gör sitt. Att få skulden för att andra slarvat känns inte så himla kul.

Jag är lite av ett kontrollfreak på jobbet även i vanliga fall, men detta kräver att jag tar fram de egenskaperna och drar upp dem till max, något som jag tvärtom försöka tona ner. Jag har länge medvetet försökt lita på att andra gör sitt jobb, för annars kommer jag aldrig kunna sluta tänka på jobb när jag är ledig. Och nu måste jag inte bara bejaka den här tendensen, jag måste bli ännu värre. Samtidigt som jag sköter mina uppgifter i butiken där vi ständigt skulle behöva vara en person till på varje pass. Vissa jobbar bra under den sortens press, jag blir mest trött och ofokuserad. Och gör inte ett så bra jobb som jag hade velat. Förmodligen är jag inte så stresstålig men jag tror även organiseringen av arbetsuppgifterna har lite med saken att göra.

Nu är frågan vad jag ska göra. Jag anar redan att jag inte kommer mäkta med att arbeta såhär någon längre tid, men som arbetsmarknaden ser ut idag känns ju inte alternativen så lockande heller. Det är bara så tröttsamt att känna att man aldrig riktigt räcker till.

Annonser

12 thoughts on “Rätt man på rätt plats?

  1. Eva Karlsson

    Att få skulden för att andra slarvat är ju en hopplös situation. Kan du härda ut till i höst? Jag antar att du får semester snart. Om du får distans (och sitter på något kafé på kontinenten och skriver) kanske du kan komma fram till hur det ska göra. Om det finns en chans att få det bättre på nuvarande arbete eller om du måste gå vidare.

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Men visst är det? Ja, jag går snart på semester, så då kan jag som du säger fundera över hur jag ska göra. Sedan är det augusti när jag kommer tillbaks och kanske lite lättare att hitta något.

      Liked by 1 person

      Svara
  2. M.S.

    Av erfarenhet från en liknande situation så hoppas jag att du tar dig vidare. Fort.
    För mig – duktig flicka och kontrollfreak – slutade det med en stenhård vägg efter två år.
    I efterhand önskar jag att jag slagit näven i bordet (hårdare) och faktiskt sökt jobben med hälften så mycket betalt, för resultatet i form av utmattning var inte värt det.
    Tänker på dig!

    Liked by 1 person

    Svara
  3. Ebba Range

    Men, vad f*n – så ledsamt. Sådana där arbetsgivare som totar ihop en sådan här tjänst … som kanske inte satt sig in i vad alla dina sysslor innebär. Att få skulden för vad andra brister i är vedervärdigt gjort.
    Ta du en riktig tanke-period … och handla sedan enligt vad du kommit fram till.
    Allt och stort lycka till ❤

    Liked by 1 person

    Svara
  4. Marie

    Låter som om det inte finns nån quickfix. Verkar vara ett mer konstant problem så kanske får du i tanken närma dig möjligheten att söka dig någon annanstans…
    Hur tänker du själv? Har du något nytt i åtanke?

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Nej jag ser också det som svårt att det skulle lösa sig på nåt enkelt sätt. Jag har närmat mig tanken men väntar lite och ser hur det utvecklar sig.

      Gilla

      Svara
  5. Mia

    Usch vad trist och jobbigt. Tror som alla andra här att det kan vara bra att tänka igenom det hela. Och så tänker jag mig att det viktigaste är att hålla koll på sig själv och sitt eget mående, alltså att det inte är värt att köra slut sig själv. Även om det förstås är skit att behöva hitta nåt nytt jobb så är det viktigaste att du liksom själv mår bra. Tror jag. Ta hand om dig helt enkelt.

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Ja, det är lite trist för egentligen gillar jag ju jobbet, det är bara det att det börjar kännas en smula övermäktigt ibland. Men du har helt rätt, man måste tänka på sitt mående med.

      Gilla

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s