Att ge upp

Att vänta på besked om skrivarkursen är lite som att vänta på besked från förlagen.

De skrev i mitten på maj. Nu har mitten av maj definitivt passerat och vi närmar oss början på juni.Och inget svar. Jag bevakar mailkorgen varje dag. Inget.

Samtidigt tänker jag att det kanske är lika bra för detta kommer nog aldrig bli en bok iaf. Eller ens ett färdigt manus. Jag slåss mot latmasken hela tiden och oftast är det han som vinner. Det är liksom så mycket roligare och mer kravlöst att slösurfa.

Men men. Slösurf skriver inga böcker, och om jag nu ska överge detta ska jag iaf göra det efter att hela skiten är på plats. Det är väl det enda som driver mig just nu. Att skriva klart. Sedan kan jag lägga skrivandet på hyllan.

Hur motiverar ni er att fortsätta när ni vill lägga av och säga upp er som författare?

towel-1324997_1280

Alla handdukar jag kastat in under den här processen

 

Annonser

13 thoughts on “Att ge upp

  1. Eva-Lisa

    Besked kommer ju alltid när det gäller kurser, men ibland dröjer det av olika anledningar.
    Jag brukar piska mig igenom manusen när det går trögt, det verkar vara enda sättet för mig 🙂

    Liked by 1 person

    Svara
  2. Carola

    Förstår hur frustrerande det måste vara att vänta längre än tänkt på svar. Jag är inställd på svar 12 juli som de sagt och får jag inte veta då blir jag skogstokig 🙂 Märkligt hur vi följs åt känslomässigt för just nu känner jag samma för mitt manus. Varför ska jag skriva på ett manus som känns skit just nu? Jag försöker ignorera tankarna av tvivel så gott jag kan, inte låtsas om dem och petar lite i manuset en halvtimme eller så. Det är väl som Eva-Lisa säger, när det inte finns morötter är det piskan som gäller. 🙂

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Ja, vi verkar dela samma erfarenheter just nu 🙂
      Ja, eller hur? man vill ju vetaaaa!
      Ja, samma här. Jag får försöka hanka mig fram med små skrivpass på en kvart åt gången ett par ggr per dag. 🙂
      Hoppas det funkar för dig med! 🙂

      Liked by 1 person

      Svara
  3. Eva Karlsson

    Åh, det där med att gå och vänta … ibland blir jag som handlingsförlamad och måste tvinga mig till att skärpa mig och försöka tänka på något annat.
    Jag känner att jag måste igenom mitt nuvarande manus, för att se om det kan bli något, men just nu tvivlar jag. Det är väldigt mycket upp och ner i den här branschen 🙂

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      ja, ibland får man helt enkelt bara ta sig själv i örat. Jag känner samma sak, vill bara igenom, så jag kan ta ledigt från det ett tag. Den här råmanusfasen har varit så väldigt lång. Jag minns inte ens när jag började på den men fler månader än vanligt iaf.
      Det är ju det. Kan bli lite tungt ibland.

      Liked by 1 person

      Svara
  4. Marie

    Själv fick jag i helgen besked på att jag kommit med på en skrivarkurs jag sökt! Så 20 juni drar jag in i djupaste Småland och förkovrar mig…
    Håller tummarna för dig 🙂

    Liked by 1 person

    Svara
  5. Anna

    Ja, det är skitjobbigt med denna väntan. Jag vill veta om jag kommit in eller inte så jag kan gå vidare, haha. I slutet av maj skulle jag få besked. Kollar typ mailen var femte minut, typ 😛

    Liked by 1 person

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s