Att skriva för allra första gången

Under hela veckan som gick skrev jag bara 100 ord på mitt manus, efter att ha skrivit en liten miniprolog på söndagen på runt 98 ord som jag sedan reviderat otaliga gånger. Så när arbetsveckan var slut låg ordräknaren fortfarande på 198 ord, och jag tänkte att med den här farten lär det ta 800 dagar innan jag har ett manus…

Men se, det behövdes bara en heldag vikt åt skrivandet, igår, för att jag skulle komma loss. Det och att ha läst en riktigt spännande bok som verkligen fick mig att sträckläsa och som väckte läslusten big time. och med läslusten kommer altid skrivlusten, de går hand i hand. 🙂

Nu tror jag att jag hittat vägen in i berättelsen. Helt säker är jag inte, men jag har iaf kommit igång, jag har börjat. Och det slog mig häromdagen att det kändes precis lika förvirrande, detta med att skriva något helt nytt, genremässigt, som om jag just bestämt mig för att försöka skriva mitt allra första manus. Lika ”åh herregud, hur GÖR man? Hur BÖRJAR man? Jag KAN ju inte det här.”

Det var både omtumlande och uppfriskande. Lite som att uppfinna något på nytt. Hitta sin ton, sin stil, sin röst. Försöka skriva en helt annan slags berättelse, i en genre med andra regler och förväntningar.

Jag gick in och läste en gammal blogg idag, en jag följde för evigheter sedan, då när jag skrev på 90 minuter, och kunde liksom läsa mellan raderna på mina kommentarer i kommentarsfältet. Den där känslan av att inte riktigt veta HUR MAN GÖR. Eller att veta, men ändå inte få till det som man vill ha det. Och jag tänker att man kanske borde göra det med jämna mellanrum. Skriva saker man inte är säker på att man ska klara, där man inte vet ”reglerna” eller har en aning om hur man ska gå till väga. Det tar verkligen ner en på jorden 😀 Och uppiggande är det med. 🙂

 

 

Annonser

15 thoughts on “Att skriva för allra första gången

  1. Eva-Lisa

    Heja dig! 🙂
    Jamen visst är det roligt att testa nya grejer! Man lär sig massor plus att ombyte förnöjer. När jag skrev Gärningsspelarna var det lite samma känsla eftersom det inte var en spänningsroman. Det är det roligaste manuset hittills som jag har skrivit. Tror mycket berodde på att jag kunde tänka på ett annat sätt och inte behövde hänga upp intrigen kring ett brott 🙂

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Jamen just det, du har ju gjort en liknande resa helt nyligen 🙂 DÅ vet du hur det känns 🙂 Och det är verkligen uppfriskande att få tänka lite i nya banor, arbeta med andra byggstenar än man är van vid.
      tack! 🙂 Ser fram emot att förhoppningsvis få läsa ditt manus en vacker dag. Som bok, såklart. 🙂

      Liked by 1 person

      Svara
  2. Ebba Range

    Så du går ‘lull’ bland bokstäver och form nu då? 😉
    Om jag själv skulle skriva i annan genre så vet jag inte alls vilken.
    Men det skulle helt klart vara skönt att byta … sååå trött på mitt pågående evighetsmanus.

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Lull?
      Men vet du det kanske inte alls vore en dum idé. Även om du inte på riktigt vill byta genre så kanske det kan friska upp lite att skriva något helt annat, för omväxlings och skojs skull? Du behöver ju inte göra något med det, men det kanske kunde ge lite ny energi åt ditt pågående projekt? Ibland behöver man bara lite distans från det man jobbar på för att se lösningarna. Antingen det eller så kanske du helt enkelt kan LÄSA något väldigt annorlunda mot det du vanligtvis läser? Det är bara en tanke 🙂

      Gilla

      Svara
      1. Ebba Range

        Ja, som en liten unge som just lärt sig gå 🙂
        Ska tänka på dina förslag. 2015 var ju annars novellernas år för mig som jag hade som glädjespridare i sinnet. Tre kom med i olika antologier … tre olika förlag … Kul!

        Liked by 1 person

      2. Katarina Inläggets författare

        Haha, vad kul, det uttrycket har jag aldrig hört 🙂
        Wow, vad häftigt. Det var bra jobbat! Grattis om jag inte sagt det tidigare (mitt minne är lite kort…)

        Gilla

  3. Carola

    Det kan vara både skrämmande och exalterande att skriva på något helt nytt. Oftast är vi lite skraja för det okända men samtidigt kan vi inte låta bli att glutta på dörren och kika in i den där andra världen. Jag bara älskert! 🙂

    Liked by 1 person

    Svara
  4. Drömmen om en bok

    Kan tänka mig att det känns förvirrande att gå ifrån det man är van vid och prova en ny genre, men det måste också vara väldigt utvecklande.
    Vet inte var jag skulle börja om jag skulle prova något nytt… Får se om det dyker upp något infall i framtiden 🙂

    Liked by 1 person

    Svara
  5. Mia

    Det är bra att utmana sig själv och hur ska jag säga, fixa nya kartor för hur man tar sig fram bland orden. Ungefär. Först förstås himla frustrerande medan man trevar sig fram och sen när man hittar nåt som känns rätt (magkänslan ja tack) då är det hur fint som helst.

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Ja det var en bra beskrivning, lite så känns det 😊 om karta bland orden. Och precis, när man hittar rätt känns det så fint så fint.

      Gilla

      Svara
  6. Emma

    Nu blir jag så väldigt nyfiken på vad det är för typ av bok du skriver på? Jag tycker det är både spännande och roligt att byta genre. Har provat några olika nu …

    Liked by 1 person

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s