Noveller -a piece of cake?


Ibland beklagar jag mig lite, det ska erkännas.

”Jag har inget att skriva just nu.”

”Inget känns roligt.”

Och då kommer det. Det där (för mig) frustrerande rådet.

”Skriv lite noveller så länge då.”

Som om det vore huuur enkelt som helst. Något man knåpar ihop på en kafferast, eller kanske i alla fall på en lunchrast. När man har en timme över eller så.

Och för vissa kanske det är det.

Men för mig känns det ÄNNU svårare att komma på en novellide’ än att skriva en roman.

De sitter så långt inne.

När jag väl får en idé kan jag knacka ner den på en dag, iaf har jag gjort det EN gång, men att komma till den punkten där man vet vad man ska skriva…

Kanske har det med min inställning till noveller att göra? Jag har en oerhörd respekt för noveller och de som skriver bra sådana. För mig är just det där att skriva kort och samtidigt engagera läsaren en konst som är svårare än att skriva långt. När man inte har så många ord på sig gäller det att verkligen hitta rätt ord. Att introducera, väcka intresse, trappa upp och runda av, gärna med en twist, Allt på några få sidor.

Jag vet inte men den vetskapen gör mig rättså blockerad.

Är det bara jag som tycker noveller är svårt? Svårare än att skriva en roman.

Annonser

23 thoughts on “Noveller -a piece of cake?

  1. Eva-Lisa

    Jag skriver sällan noveller. Hittills har det bara blivit en helt färdigställd som kommer i en antologi i höst. Tycker också det är svårare med noveller än med romaner, men det kanske bara är en fråga om övning 🙂

    Liked by 1 person

    Svara
      1. Katarina Inläggets författare

        Precis. När man kommit in i tänket är det kanske enkelt men där är jag inte än. Sedan undrar jag om jag inte läser för lite noveller med? Och att det kanske är olika svårighetsgrad beroende på målgruppen.

        Liked by 1 person

      2. Eva-Lisa

        Det kan ju vara att man inte läser noveller så ofta också. Dock tror jag inte att det är olika svårighetsgrad beroende på vilken målgrupp man vänder sig till. För just den delen faller sig nog mer naturligt.

        Liked by 1 person

      3. Katarina Inläggets författare

        Jag tänkte på om man skriver en novell till en veckotidning respektive något mer ”finlitterärt”. Av någon anledning tror jag inte dessa svänger ihop en lika snabbt 😄

        Liked by 1 person

  2. Sofia Fritzson

    För något år sedan hade jag inga problem med att skriva noveller, lyckades skriva flera stycken på kort tid som jag blev nöjd med. Men nu, nu har jag helt kommit ur det och det går inte alls! Sist jag försökte så blev det en kortroman istället. Så jag tror det handlar om vana, det var enklare när jag var ”inne” i det tänket 🙂

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Det kanske är så då. Att man måste vara inne i rätt tänk. Kanske blir det svårare att växla mellan romantänk och novelltänk för den som inte är van 😊

      Gilla

      Svara
  3. Mia

    Mycket av det som sen blir något längre, alltså roman, har börjat med novell för mig. Dvs. så att jag har det korta men sen känner att det går att lägga till andra idéer och konflikter och allt det där och rätt vad det är så har jag väldigt mycket mer.

    Men jag håller med, novell är inte lätt. Kan också säga att eftersom jag sitter i en jury där det vartannat år skickas in noveller (vartannat år dikter) så blir det ganska klart vad man letar efter när det gäller noveller och det viktigaste ordet är avskalat.

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Vad intressant det låter. Det måste ju vara jättekul att bygga ut en kort berättelse så.
      Nej det är ju det där avskalade som är det svåra. Att förmedla allt som behövs med så få ord.

      Gilla

      Svara
      1. Mia

        Alla sätt är rätt tror jag. Så från novell till roman eller från planering av dramaturgi till roman. Och ja, det avskalade är svårt och jag är inte heller övertygad om att det passar alla, vissa vill ha mer ord och andra inte.

        Liked by 1 person

  4. Skriviver

    Å, jag tycker också att noveller är jättesvårt. Jag har en som jag jobbat med ett halvår eller så (extremt sporadiskt) och det är verkligen en helt annan sak. På något sätt är det ju som att man måste göra samma förarbete i form av research, genomtänkta karaktärer, hitta karaktärernas röster och så vidare, men man ska bara använda det till tio eller tjugo sidor. Det blir liksom jättemycket arbete i relation till hur lite text det blir. Därför tycker jag att det kan kännas nästan oöverstigligt. Men jag jobbar på det, för jag tycker att det är superkul att läsa välskrivna noveller, så jag vill gärna bli bättre!

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Ja. Och sedan måste man få fram det där i en berättelse där man inte alls har samma utrymme för karaktärsutveckling. Det är nog en av de sakerna som gör att jag föredrar romaner. Jag vill följa mina karaktärer och se dem utvecklas under tid. Men tycker som du att välskrivna noveller är kul att läsa.

      Gilla

      Svara
  5. Drömmen om en bok

    Hm. Jag tillhör ju kanske skaran av novellutspottande författare. Har skrivit nio st i år som alla kommer att publiceras. Men hur bra de är? De är jag ju fel person att svara på. Det är svårt. Att få den där idén och på så litet utrymme göra något av den. För mig är det olika svårt beroende på vad det är jag skriver. Är det något jag själv väljer i en genre som jag gillar går det ofta ganska bra, men att skriva på beställning med tajt schema som jag gjort i år… Det är ganska tufft, och jag kan ibland önska att jag haft mer tid på mig.
    Men det är som allt annat, övning ger färdighet 🙂 Och jag tycker framför allt att det är väldigt kul att skriva noveller. Ett bra sätt att testa olika infallsvinklar och grepp.

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Katarina Inläggets författare

      Ja, det är nog väldigt lärorikt. Däremot funderar jag på om det inte till o med kan vara en nackdel när man försöker skriva en roman? Att man är alltför fokuserad på det korta formatet och det tänket och liksom får svårt att bre ut sig och därmed fylla en hel roman? Hur upplever du det? är det något du känt?

      Gilla

      Svara
      1. Drömmen om en bok

        Nej, det är faktiskt inget jag känt av. Nu var jag redan på god väg med mitt första romanmanus när jag började skriva noveller. Och nu med mitt andra manus så har jag planerat väldigt noga innan jag ens började och skrivit en ganska detaljerad synopsis med kapitelöversikt som fyller ut romanen. Så för mig har inte just det varit något problem. Inte än i alla fall 😉

        Liked by 1 person

      2. Katarina Inläggets författare

        Vad bra! 🙂 Själv tror jag att jag har skrivit romaner så mycket att noveller ter sig ännu svårare. Jag är helt enkelt van vid att bre ut mig om saker och ting, och att skriva en novell skulle ju inte bara handla om att stryka en massa, man måste helt enkelt formulera sig annorlunda, säga mer med färre ord och just det tror jag skulle bli en utmaning. Jag har faktiskt bara skrivit tre noveller, de två första var ganska långa och den tredje hamnade i året runt. 🙂 Den var betydligt kortare och jag tror jag tillbringade mer tid med att planera den (för att veta hur jag skulle lägga upp det för att hålla mig inom ramarna) än själva skrivandet. 😉

        Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s